hittade en gammal balbild

Hittade av en slump två bilder frisören tog på mig efter att ha fixat mitt hår inför balen i våras. Åh vad jag vill ha den frisyren igen! Men jag har ärligt talat ingen aning om hur jag ska fixa den själv, det är lite för avancerat för mig.
 
 
 
Vill alltid ha en frisör som fixar håret ju!

23 december

För tillfället befinner jag mig alltså i Stockholm och här planerar jag att stanna tills den 29 december då jag drar till London för att fira in det nya året (pepp). Hittills har jag hunnit med att göra en hel hög svenska saker som jag har saknat otroligt. Som att äta keso, dricka kranvatten, handla sent på en söndag för att affärerna fortfarande är öppna, koka kola, baka lussebullar, äta köttbullar och mer. Ja, ni kan ju tänka er hur det blir när man är svältfödd på svensk mat och i allmänhet svenskhet för ett tag; man vill ha allt.
 
Såhär ser lussebullarna jag och min syster har bakat ut. Saffran <3
Vi har också hunnit med att gå en sväng på en svinkall julmarknad i Sigtuna, jag, Bodil och Bodils pojkvän Alexander. Lite lyckliga ser vi allt ut, även fast kylan trängde in i märg och ben.
 
Nu ska jag äta risgrynsgröt! Pusshej

the eagle has landed

Nu är jag här igen. I ett inte så kallt Sverige. Igår landade jag på Arlanda och begav mig till min syster. Det känns märkligt att vara i ett land där alla pratar svenska och förstår precis vad man säger. Nu är det slut med att lägga roliga kommentarer om folk man ser på tunnelbanan, det kommer bara att skapa jobbig stämning.
 
 
 
I alla fall, jag är åter i fosterlandet. Nu ska jag dricka så mycket svenskt kranvatten som jag kan och äta köttbullar med lingonsylt. Åh.

förra helgen

Så. i helgen när Janine kom på besök och Rafael fyllde år såg det ut lite såhär:
 
Janine och Suhwan
Jin, Janine, Claudia och jag
Åh, så söta! Jin och Wonhee var glada fastän det var kallt
 
Älskar den här bilden. Älskar. 
 
Skratt, dans och Ayers rock boat. Så såg det ut.

hälsningar från en sjuk Sofia

 
Hej på er! Jag mår inget vidare idag, snörvlar, hostar, kan inte prata och har möjligtvis feber. Men, ikväll, efter att ha skrivit under lägenhetskontrakt, konkat saker över halva stan och feberyrat kom Jin över och matade mig med en slags koreansk sushi. (älskar folk som matar mig <3) Och drack te. Sen kom Claudia och fick oss alla att må ännu bättre. 
 
 
Jag har fått i uppdrag att designa musiktidningen min klass gör den här veckan. Och såhär ser den ut just nu! Den är i klass med någon slags psykedelisk feberyrsel, men roligt hade jag i alla fall när jag fick klottra. Nu ska jag dricka lite te och krypa ner under täcket.
 
Pusshej!

jag mår bra

 
Den här helgen har innehållit precis allt. Skratt, missförstånd, ångest, ensamhet, tårar, våld, illamående, eufori, tysthet och oklarheter. Sällan har jag ätit sådana mängder skräpmat och inte heller har jag tidigare beställt pizza hem till dörren för att jag inte kunnat förmå att röra mig. Men det var en bra sista helg i Lyon som jag spenderade precis på sättet jag ville. Och trots att jag inte hade något röst hela lördagskvällen (vilket tvingade mig till att kommunicera med folk genom att skriva på min mobil) så var det värt det. 
 
På fredagen gick jag ut. Jag firade min vän Rafaels födelsedag och vaknade dagen efter upp med mina vänner liggandes i en hög i hans lägenhet. Vi tryckte pizza och såg på film, slumrade och hällde i oss mängder av vatten. På kvällen gick vi ut igen, dansade till en timme efter stängningstid, sade farväl till vår vän Janine som hälsade på över helgen och släpade oss hemåt. Idag träffade jag Wonhee och Jin för att prova på Frankrikes svar på McDonald's; Quick. Vi åt och jag sa hej då till Wonhee som jag inte kommer att träffa på en månad. Efter det svepte jag och Jin in oss i filtar och såg en koreansk film (med undertexter såklart). 
 
Och även fast min röst i detta nu är i klass med en pubertal tonårspojkes så var detta en bra helg. Jag mår bra.

sista helgen

Jag uppe på kullen i gamla Lyon
 
Jag har så svårt att greppa att det här är min sista helg här I Lyon innan jag åker hem igen. Självklart kommer jag att komma tillbaka efter jul, men det kommer ändå att bli sorgligt eftersom att många av mina vänner slutar sin språkresa nu och inte återvänder något mer. Det blir ett avslut och ett avsked på så många sätt. Och eftersom att jag avskyr dessa avsked mer än något annat kommer helgen att bli rätt så vemodig. Usch.
 
Men det ska nog gå det här med. Om jag klarade av att komma hit, så ska jag nog klara av att lämna det här stället med. Eller hur?

märkligt men kul

Det finns ett mexikanskt ställe jag och mina kära vänner går till ibland och märkligare ställe kan man väl leta efter. Det är så lågt i tak att man får gå halvhukad, de har mattor som dukar, ukuleles på väggarna, spelar spansk musik på hög volym, på toan finns en tavla med tillhörande kritor som man kan skriva meddelanden på, i taket sitter postkort/spådomskort och de serverar en drink speciellt gjord med öl och tomatsås. Ja, ni förstår. Men de som jobbar där är otroligt snälla och det är inte alltför dyrt, så vi gillar att gå dit.
 
 
Såhär ser mattan på bordet ut. Jag vet inte om det här är är en mexikanskt trend eller om de bara är lite nyskapande? Oklart.
 

bland silverpopplar

Om det är något jag överromantiserar så är det trädlyktor. Färggranna lyktor som finns där istället för grönbruna löv får det att bubbla i mig. Jag känner mig som en karaktär i Mio min mio som går omkring bland silverpopplar i månsken och är sådär mystisk i allmänhet. Därför blev jag väldigt glad när jag fick nys om den kinesiska hörnan i Parc de la tête d'Or och pallrade mig dit så fort jag kunde.
 
 
 
 
 
 
 
 
Och det var så vackert.

vaniljte

 
Här sitter jag och dricker te. Eftersom att jag åker hem till Sverige redan nästa vecka måste jag försöka att dricka upp allt vaniljte jag har samlat på mig. Det krävs några koppar per dag, men eftersom jag är en sucker för vanilj gör det inte så mycket.

italienare sökes

Här är jag och Claudia. Sen jag blev bjuden på pizzakväll hos en italienare har jag insett att man borde ha fler italienska vänner som kan laga mat och bjuda mig. Och voilà! Claudia kommer liksom Giordano från Italien och älskar att laga pasta. Jag bara visste att vi måste bli vänner så att hon kan utöva sin matlagningkonst när jag råkar vara i närheten.
 
 
Haha, men skämt åsido så är hon riktigt härlig. Italienskt temperament visserligen, men väldigt snäll och rolig som få!

bonne anniversaire Ana

I kväll fyllde min fina vän Ana år och hennes värdfamilj bjöd in mig och Jin till en överraskningsmiddag hemma hos dem. Jag och Jin gömde oss i vardagsrummet och gav nästan Ana en hjärattack när vi hoppade fram. Det är lite extra kul att överraska Ana eftersom att hon är (liksom många brasilianare) väldigt dramatisk och hennes reaktioner är något utöver det vanliga. Haha.
 
Allt var jättegott, vi åt foie gras (gåslever), åt fransk salami, drack champagne och åt en himmelsk jordgubbstårta från ett bageri. Herregud vad mätt jag var efteråt!
 
Här har vi glada Ana och en tjej i hennes värdfamilj.
Champagne, gåslever, saucissons och andra godsaker. Dör!
 
Efter middagen gick vi såklart ut och firade på ett rätt sjukt mexikanskt ställe. Personalen var faktiskt väldigt snälla och gav gratis shots till oss för att Ana fyllde år. Bra kväll!

klänningen

 
 
 
 
 
Jag cravear den här klänningen.

sushi sushi sushi

DET HÄR HAR JAG SAKNAT SOM EN TOK!!!
 
 
Dreglar.
 

här kommer jag att bo

Här kommer jag att bo till våren. Efter att ha letat en knapp vecka efter nytt boende fick jag ett erbjudande jag inte kunde motstå. Croix Paquet. Inneboende hos en fransman som heter Marty. I ett rum större än hela min lägenhet. Boendes i ett fint och tryggt område. Högt i tak, mörka trägolv, ett fullt fungerande kök med gasspis och ugn, ett vardagsrum och världens kanske finaste ytterdörr. Jag föll pladask.
 
Här är min framtida port! Granne med en pizzeria och allt.
Såhär ser det ut på väg ner mot de mer centrala delarna av stan. Lägenheten ligger på en kulle och där nere kan man skymta en fin park med ett monument romarna lämnade efter sig.
Om man vill gå åt andra hållet (alltså uppför kullen) ser det ut såhär.
Jag fick nyckeln i handen. Den är så gammal, stor och fin!
Och såhär ser innergården ut på ett ungefär. I jämförelse med mitt residens känns det här bara så mycket bättre. Mer personligt, tryggare, billigare(!) och bara i allmänhet bättre! Jag vill flytta in nu nu nu!

la fête des lumières II

Jag har ännu några bilder från helgen på lager som jag vill visa. Över floden avslutades på söndagen ljusfesten här I Lyon med fyrverkerier i mängder! Det var väldigt vackert, jag blir som ett barn på nytt som bara står och gapar när knallen kommer och ljusen brer ut sig i cirklar över himmelen.
 
 
 
 
 
Och vid Bellecour fanns de här gigantiska bollarna.
 
 

la fête des lumières

I helgen var det la fête des lumières (ljusfesten) här i Lyon. Det är en årlig fest som går av stapeln den andra helgen i december och är typiskt lyon-iskt. Över hela staden riggas det i dagar för att man på nätterna ska kunna visa upp ljusshower genom att använda de mest kända byggnaderna som filmdukar. FY vad mäktigt det var! Jag trodde verkligen inte att det var en så stor sak, men när man står där i ett hav av tiotusentals människor i ett gemensamt mörker och ljusshowen plötsligt börjat, då är det magi.
 
På fredagen besökte vi platsen mellan Hôtel de ville (statshuset) och Musée des neaux arts och såg på ljusshowen där.
Statshuset
Inuti statshuset kändes det som att man var i rymden. En tjej satt och bidrog till den mystiska stämningen.
Vid Bellecour hade de hjälp av ett pariserhjul och fyrverkerier. Mäktigt.
Och ungefär såhär mycket folk var det överallt. För att ta tunnelbanan var man tvungen att köa i drygt en timme.
 
 
Jag är glad att vi bestämde oss för att trotsa kylan och se på ljusshowerna, för så himla vackert var det!

mina godaste

Är det något jag älskar så är det att äta långa frukostar. Pannkakor med färska bär, äggmackor med kaviar, te, stekta ägg, keso, rostade mackor med skivad avocado och varm choklad. Något jag har varit dålig på att äta här nere är avocado. Jag har verkligen försökt att hitta fina sådana, men standarden på grönsaker och frukt är så mycket lägre i Frankrike än i Sverige. I veckan tog jag dock tag i mig själv och köpte ett nät avocado. Och fy vad värt det var att äta dem till frukost!
 
 
Kärlek.

torsdagskväll

Här sitter jag en torsdagskväll som denna och dricker ur mina nya glas. Jag köpte dem på Carrefour förra veckan för praktiskt taget ingenting och nu dricker jag allt ur dem, vatten, juice, vin, glögg: allt. Och jag tycker att det känns lite extra skönt att sitta i min säng och ta det lugnt efter en vecka med besök i potentiella lägenheter, möten med nya svenska bekantskaper och ovanligt mycket läxor. Skönt att få pusta ut.
 
 
Och snart ska jag äta middag med ostgrabben. Hörshej!

avsked

I kväll sade jag hej då till en vän. Rafael. Imorgon sätter han sig på tåget mot Paris för att sedan lyfta från marken och åka tillbaka till Colmobia. Det är jobbigt med människor man vet att man kommer att minnas för resten av livet. Och det som känns jobbigt nu är att Rafael är en sån människa. Han är en sådan man vill ha till bror, omtänksam, rolig, genomsnäll och bara en person man vet alltid kommer att ställa upp för en. Jag kommer att sakna honom som en tok. 
 
 
Vi försökte att ta en seriös bild som minne, men som vanligt hade Jin och jag lite svårt att sitta stilla. Rafael och Ana blev dock fina. Älskade människor! Jag hoppas att vi ses igen trots att vi inte bor på samma kontinent. Det bara måste vi.

söker lägenhet

Vet ni vad? Jag ska flytta. Till våren vill jag inte längre bo ensam i ett residens av ett gäng olika anledningar. Här kommer några av dem:
  • Hyran är för dyr
  • Jag har ingen säng utan sover på en bäddsoffa
  • Det är för ensamt ibland
  • För att tvätta måste jag betala 2,7€ per omgång tvätt
  • Det är för långt till mitt framtida univesitet (och även till centrum, tågstationen, floderna etc.)
  • Ingen jag känner bor här
  • Det finns ingen ugn (vilket innebär att jag inte kan laga klyftpotatis!!!)
  • Det kan vara kul (och bra) att lära sig leva med andra människor igen
Som ni ser finns det många nackdelar vilka jag har upptäckt under tiden jag har bott här, även om det såklart finns fördelar som att kunna gå runt klädd hur jag vill och ha ett badrum alldeles för mig själv. I alla fall letar jag just nu efter en person med en trevlig lägenhet som vi kan dela. För när man delar en lägenhet med någon får man också råd att bo närmre centrum vilket jag skulle älska! Just nu måste jag åka tunnelbana och spårvagn i trettio minuter för att ta mig till de centrala delarna, vilket inte är supertrevligt när man åker själv på kvällen.
 
Här skulle jag älska att bo:
 
 
 
 
Tänk et att vakna upp till den utsikten utanför fönstret! Croix Rousse heter området och jag är kär! Så just nu hoppashoppas jag att jag ska hitta något till ett rimligt pris på den här fina kullen.

trycker pizza

Det finns många fördelar med att känna internationella studenter, men den främsta av dem måste ändå vara när man blir bjuden på mat. I går kväll blev jag bjuden på pizzakväll hos en italienare jag kände och det kan ha varit det bästa som har hänt mig på länge! Vi var tio personer som tryckte pizza som blådårar, vilket inte var så konstigt med tanke på att ingen nog gör pizza bättre än italienare. Fantastiskt gott!
 
Jag tog tyvärr inte bilder på pizzorna eftersom att de blev slukade fort fort. men här är i alla fall en bild på när Giordano skär upp en av skapelserna. Fy vad gott!

en vecka

Nu har en knapp vecka gått och Amanda har åkt hem till Sverige igen. Det känns tråkigt att bli ensam här i lägenheten igen, men vi hann mycket roligt när vi delade mina 18 kvadratmeter. Till exempel så har vi...
 
... ätit ost i mängder. Ost, kex, baguetter och andra godsaker har vi tryckt i oss.
 
... besökt min favoritmarknad vid Croix Rousse och kollat runt på alla fina saker.
 
... hittat den kanske finaste utsiktplaten över Lyon. Hit hade jag inte heller varit innan = sjukt.
... tittat på världens kanske största flyttbara pariserhjul som nu står vid Bellecour.
... gått på julmarknad.
... kikat på statshuset.
... ätit en äkta franska frukost med Nutella, pain au chocolat och croissanter.
... och besökt den gamla konsertplatsen som funnits sedan romarnas tid. Det tog en halv evighet att gå uppför alla trappor, men det var det värt när man fick se utsikten.
 
Bra vecka!

RSS 2.0